PÅSKTRADITIONER

Varför firar vi påsk - historia & traditioner

Påskdagen infaller varje år på första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen. Med andra ord är påsken en rörlig helg. Det tidigaste datum som påskhelgen kan infalla är 22 mars. Det inträffade senast 1818, och sker nästa gång 2258. Det senaste datum som påskhelgen kan infalla på är 25 april. Det inträffade senast 1949, och sker nästa gång 2038.

Varför firar vi påsk?

Påsken firas för att minnas att Jesus korsfästes, dog och återuppstod. Att Jesus vann över döden är centrum i kristen tro. Påsken är mycket viktig även inom judisk tro, men firas då för att minnas judarnas uttåg ur Egypten efter många år av slaveri.

Påsk har fått sitt namn från hebreiska pesach, vilket betyder “gå förbi” eller “passera”, och pekar på den judiska innebörden av påsken.

I Sverige har vi firat påsk sedan 1100-talet, och det är inom kristendomen den viktigaste högtiden vi firar.

Varifrån kommer våra påsktraditioner?

Påskharen

Påskharen kommer, som så många andra av våra traditioner, ursprungligen från Tyskland där den dök upp första gången i staden Heidelberg i slutet av 1600-talet. Påskäggen kallades vid den tiden för harägg, vilket var ett sätt för de vuxna att lura barnen att tro att påskharen värpte de ägg som barnen letade efter i trädgården.

Traditionen med påskharen kom till Sverige i slutet av 1800-talet med tyska invandrare. Det dröjde dock till ungefär mitten av 1900-talet innan påskharen blev riktigt populär även här. Den fick sitt genomslag via påskkorten som skickades, och ofta föreställde påskharar.

Än idag är det vanligt att föräldrar gömmer påskägg, antingen i trädgården eller inne i hemmet, och säger till barnen att det är påskharen som varit där. Barnen får sedan leta efter påskäggen. Ofta är de fyllda med godis eller kanske någon liten leksak.

Påskkärring

Idag klär barn ut sig till påskkärringar och går runt i grannskapet för att dela ut påskteckningar och få godis av mottagaren. Men enligt gammal svensk folktro är en påskkärring en häxa som flyger till Blåkulla på en kvast under påsken.

Påskkärringar anses komma från 1600-talets häxor. Under 1660- och 1670-talen var häxjakten i Sverige som värst. Hundratals kvinnor avrättades då man trodde att de åkt till djävulens gästabud. Gästabudet troddes hålla till på en plats som ofta kallades för Blåkulla. 

För att skrämma iväg häxorna tände man eldar och sköt med gevär. Detta lever kvar än idag i form av påskbrasor och raketer. Nu är det dock inte för att skrämma iväg några häxor utan mer för nöjes skull.

Dagens påskkärringar skiljer sig mycket från häxorna man trodde på förr. Påskkärringar idag har ofta klänning eller kjol, förkläde och sjal runt håret. Kinderna målas röda och små svarta fräknar ritas på ansiktet.

Traditionen med att klä ut sig till påskkärring sägs ha börjat sprida sig i Sverige i början av 1800-talet. Ursprungligen var det dock vuxna och ungdomar som klädde ut sig till påskkärringar, med tiden har det blivit något som barn gör.

Påskägg

Något som verkligen symboliserar påsk mer än något annat är ägg. Hönsägg, pappägg fyllda med godis, prydnadsägg, godisägg. Ja, nämn en variant på ägg och det finns nästan alldeles garanterat under påsken.

Varför vi äter så många ägg under påsken har att göra med dåtidens äggproduktion. Förr hade hönsen uppehåll i äggproduktionen under hela vintern, på grund av genetik och att de hade liten tillgång till foder. Hönsen började värpa ägg igen lagom till fastan, men då man inte åt ägg under fastan resulterade det i ett äggöverskott till påsken. Idag kan hönsen värpa ägg året runt, men traditionen med att äta mycket ägg under påsken håller sig kvar.

Nu för tiden när man nämner ägg och lek i samma mening tänker nog de flesta på barnens jakt efter de godisfyllda äggen som påskharen lämnat. Men förr var det vanligt med flera olika ägglekar.

En av de mest populära ägglekarna var äggpickning, som man lekte redan på medeltiden. Leken går ut på att deltagarna får varsitt hårdkokt ägg, som man gärna ska måla. Man ska sedan knacka toppen av ägget mot motståndarens ägg. Den som klarar sig längst utan några skador på äggskalet vinner.

I USA leker man istället en äggrullningslek. Leken går ut på att man ska rulla ett ägg längs en bana med hjälp av en sked på ett långt skaft. 1814 ska president James Madisons fru Dolley ha startat äggrullningstävlingar för allmänheten på Capitol Hill. Men när en ny gräsmatta planterades 1877 förbjöds lek på denna. På begäran av många barn, och däribland deras egna, flyttade då president Rutherford B. Hayes och hans fru Lucy äggrullningsleken till Vita husets gräsmatta. Denna traditionen har bestått och varje annandag påsk får fortfarande tusentals barn komma till Vita huset och rulla ägg.